Om Monia Westin
I november 2009 tilldelades Monia Westin Uppsala Kommuns hedersmedalj på Uppsala Slott. Medaljen delades ut med motiveringen:
”För att Monia Westin i sitt textila konstnärskap med gedigen teknisk säkerhet förmedlar naturkänsla, poesi och lekfullhet.”
Det är en fin sammanfattning av en karriär som fortfarande pågår och som inleddes redan 1955 på Konstfack i Stockholm. Vid den här tiden låg Konstfack på Mäster Samuelsgatan mitt i Stockholm. Rektor var konsthistorikern Åke Stavenow. Huvudlärare i textil var Edna Martin, som samtidigt var chef och konstnärlig ledare för Handarbetets vänner. Det var en kreativ och spännande miljö med mycket konsthistoria i väggarna.
När Monia, på den tiden Ericson, var färdig med utbildningen på Konstfack 1959, fick hon arbete hos Edna Martin på Handarbetets vänner på Djurgården. En huvuduppgift var att väva Lennart Rhodes första gobeläng ”Trädet”. Efter ett år var gobelängen färdig och kunde hängas upp på Operakällaren. Då var det var dags för Monia att göra något nytt.
Under ett par år i början på sextiotalet arbetade hon tillsammans med Bibbi Widmark och Vanja Brunzell. De delade ateljé och hade en liten butik i ett gammalt hus på Dragarbrunnsgatan i centrala Uppsala. Monia och Bibbi tryckte tyger och sydde kläder på beställning, Vanja gjorde hattar.
Men Monia skapade även egna konstverk under den här tiden. Sin första separatutställning hade hon 1963 på Nutida Konst i Uppsala. Hon visade i första hand upp broderier men också en dubbelväv från konstfacktiden. Vid vernissagen dök Lennart Rhode upp med en röd ros till debutanten.
När Monia och hennes familj flyttade till en större bostad 1964 fick hon äntligen möjlighet att inreda en stor ateljé och sätta upp en vävstol. Att väva gobelänger blev nu hennes huvudsakliga verksamhet. Det första större arbete hon sålde var en dubbelväv till Svenska Amerikalinjen 1966. Under 1970-talet köptes ett flertal gobelänger in av Statens konstråd och hon sålde många till kommuner och landsting.
Det första beställningsuppdraget kom 1978 när Uppsala kommun beställde gobelängen ”Än blommar jorden” till den nybyggda Uppsävjaskolans matsal. 1980- och 1990-talen upptogs till stor del av olika beställningsarbeten. Den största beställningen kom 1984. Det var den närmare sex och en halv kvadratmeter stora gobelängen ”Det finns ett land” till nybyggda Sävja kyrka i Uppsala. Mellan dessa beställningar vävde Monia gobelänger till sina utställningar.
2009 införlivade Nationalmuseum tre gobelänger i sina samlingar. De speglar hennes konstnärliga utveckling under tre decennier – en representerar 1970-talet, en 1980-talet och en 1990-talet. Två blyertsteckningar av Monia fanns redan på Nationalmuseum. Dessa är nu överförda till Moderna Museet.
2009 flyttade Monia från villan där hon hade en stor ateljé till en lägenhet i centrala Uppsala. Där är utrymmet mindre och arbetstempot har blivit lugnare. Mest ägnar hon sig nu åt blyertsteckningar och akvareller.
Monia på Konstfack 1956.
Monia arbetar med ett broderi på Konstfack i Stockholm 1958.
Monia väver Lennart Rodhes första gobeläng ”Trädet” på Handarbetets
vänner 1960.
Monia i sin ateljé i mitten på 1980-talet.
Monia vid vävstolen i ateljén 1986.